Förändring börjar med oss – människorättsaktivisterna i Moçambique

Mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen främjas inte av sig själva. De behöver modiga förespråkare och banbrytare.

Utställningen Förändring börjar med oss handlar om människor som passionerat förespråkar rättigheterna för diskriminerade människor – såsom flickor, funktionshindrade och homosexuella – i Moçambique. De trotsar skadliga traditioner och invanda roller.

Den globala humanitära barnrättsorganisationen Plan International har arbetat i Moçambique sedan 2006. Med stöd från finländska donatorer och utrikesministeriet stärker Plan särskilt flickors och unga kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Moçambique ligger i sydöstra Afrika och är ett av världens fattigaste länder. Moçambikiska flickor och kvinnor blir utsatta för många hälso- och människorättsproblem. Ungefär hälften av flickorna i Moçambique gifts bort före 18 års ålder, 17 % redan före 15 års ålder.

I Moçambique föder 40 % av flickorna barn före 18 års ålder och 8 % före 15 års ålder. Tidiga graviditeter är ett stort hälsoproblem i Moçambique: vartannat dödsfall av en flicka eller kvinna i åldern 15–24 år orsakas av graviditet, förlossning eller en osäker abort.

Aktivisterna i utställningen bygger en värld där flickor får gå i skola och själv bestämma över sin egen kropp och sin egen framtid.

Bilder: Mikko Toivonen
Texter: Iida Riekko

Faktasiffrorna är från år 2023.

Eunice, 18

Eunice är den mest framstående förespråkaren för flickors rättigheter i sin by. Hon gick med i Plans grupp Champions of Change (Mästare på förändring) när hon var 13 år gammal.

”Innan dess såg jag många barnäktenskap och tonårsgraviditeter omkring mig, men jag visste inte att jag kunde göra något åt det. Det här var en bortglömd gemenskap”, berättar Eunice.

I och med att hennes kunskaper och självförtroende ökade bestämde sig Eunice för att samla ihop en aktivistgrupp i sin by. Nu består gruppen av tio ungdomar med vilka Eunice delar med sig av de kunskaper och färdigheter hon har lärt sig av Plan. De diskuterar barns och ungas problem och hur de kan lösa dem. Det viktigaste sättet är att sprida kunskap.

Med sin grupp har Eunice redan lyckats förhindra 15 barnäktenskap och hjälpa ett hundratal gravida flickor att få fortsätta gå i skola.

Eunice vill bli journalist och rapportera om flickors ställning. Dessutom bryter hon ner fördomar i tjejfotbollslaget. Fotboll har traditionellt setts som pojkarnas gren.

Eunice finner styrka till sin aktivism och i att följa sina drömmar i sin egen by.

”Jag ser många tjejer som har gett upp sina drömmar. Det är hemskt när en ung person förlorar hoppet på grund av för tidigt äktenskap. Jag kommer inte att sluta prata om flickors rättigheter förrän barnäktenskap och diskriminering av flickor upphör.”

Avelino, 31

Avelino, som arbetar som skräddare, insjuknade som tonåring i elefantiasis, som tidvis berövar honom hans rörelseförmåga och orsakar smärtsamma svullnadstillstånd.

”Jag har mött mycket diskriminering på grund av mitt rörelsehinder, men det hjälper mig att finna styrka till min aktivism. Jag känner av den kränkande behandlingen av alla diskriminerade grupper”, säger Avelino.

Under coronapandemin flyttade han från Moçambiques huvudstad Maputo till landsbygden i Jangamo. Avelinos hjärta har alltid brunnit för aktivism, och strax efter flytten hittade han Plan. På organisationens utbildningar insåg han att det mest effektiva sättet att ändra skadliga traditioner är att prata med gemenskapsledare, fostrare, myndigheter och ungdomar.

Avelino blev snabbt en av Plans ledande påverkare. Han har fått smeknamnet Mirakelmannen på grund av sin exceptionella förmåga att skapa kontakter med andra och motivera sina åsikter.

”Många ungdomar ser inga alternativ eftersom de har låg självkänsla. Jag försöker lära dem ihärdighet genom att använda mig själv som ett exempel. Alla kan hitta sin egen väg.”

Som pappa till en liten flicka tröttnar han aldrig på att prata om jämställdhet mellan könen.

”Jag fyller år den 11 oktober – internationella flickdagen!”

Octavia, 41

Octavia blev gravid av misstag vid 15 års ålder och giftes bort med sin pojkvän. Hon blev tvungen att avbryta sina studier och tjäna sin mans familj. Till slut flydde Octavia till sin mamma och återvände till skolan.

I skolan blev Octavia intresserad av aktivism och började sprida information om hiv och aids. I dag är hon expert på Plan och främjar flickors och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Hon utbildar aktivister, fostrare och gemenskapsledare.

”Sexuell och reproduktiv hälsa är min passion. När jag vaknar tänker jag att i dag kan en flicka göra ett fel val. Jag kommer aldrig att sluta prata om att ungdomar måste ha rätt kunskap för att kunna fatta kloka beslut.”

Moçambikiska flickor har traditionellt uppfostrats till att underkasta sig vuxnas och mäns vilja. Könsrelaterat våld är vanligt.

”Jag tror att det största problemet är ett tänkesätt som upprätthåller skadliga kulturella normer. På Plan ingriper vi i det”, säger Octavia.

”Det är fantastiskt att se hur många utsatta flickor som nu vet att de kan bestämma över sina egna kroppar och liv. Barnäktenskap har minskat i vårt programområde, eftersom fler och fler förstår att de inte löser problem utan skapar nya.”

Custodio, 22

Som tonåring märkte Custodio att han till skillnad från sina skolkamrater blev kär i andra pojkar. Han kände sig ensam och vilsen.

På internet hittade Custodio information om homosexualitet och organisationen LAMBDA, som stöder könsminoriteter och sexuella minoriteter i Moçambique. Via organisationen lärde han känna andra homosexuella och förstod att hans känslor var naturliga.

”Jag hade ändå svårt att acceptera mig själv, och jag vågade inte komma ut till min familj. Jag bad i kyrkan att homosexualiteten skulle lämna mig, men det gjorde den inte.”

När Custodio slutligen pratade med sin familj svarade familjen först med total tystnad och isolering. Två månader senare bestämde sig hans föräldrar för att de inte ville överge sin son. En av Custodios viktigaste stödjare är hans syster Olinda.

I dag är Custodio en av LAMBDA:s modigaste aktivister. Organisationen samarbetar med Plan. Aktivister träffar gemenskapsledare och vårdpersonal och pratar med dem om minoriteters rättigheter.

Custodio hjälper också personer som tillhör minoriteter att ta ett hiv-test och vid behov söka vård för viruset. På grund av diskriminering lämnas HLBTIQ-personer alltför ofta utan hälso- och sjukvård.

”Det känns bra eftersom jag vet att jag gör rätt. Jag är säker på att den information jag delar så småningom kommer att förändra människors tänkesätt.”

Helena, 38

”Jag blev en andra fru eftersom ingen stödde mig och jag inte såg några alternativ. Jag skulle ha velat studera till sjuksköterska, men jag blev tvungen att hoppa av skolan”, berättar Helena.

Hon försörjer sina 14-, 10- och 6-åriga döttrar genom att odla kassava. Flickornas pappa besöker Helena en gång i månaden; annars bor mannen med sin första fru. Månggifte är vanligt på landsbygden i Moçambique, även om det håller på att minska.

Helena blev aktivist på Plan år 2018.

”Tidigare visste jag inte mycket om sexuell och reproduktiv hälsa eller sexuella och reproduktiva rättigheter. Jag trodde att kvinnan alltid måste gå med på allt som mannen vill – till exempel sex.”

Nuförtiden leder Helena Plans samhällsdiskussioner där byborna diskuterar till exempel barnäktenskap, tonårsgraviditeter och menstruationshälsa. Hon ser redan en attitydförändring: uppskattningen av flickors utbildning har ökat och familjevåldet har minskat.

”I början var det svårt att få män att förstå att kvinnor bestämmer själv över sina kroppar. Till slut insåg många att de själva inte skulle vilja bli pressade till att göra något.”

Helena har också hänvisat många flickor och kvinnor till preventivrådgivningen. Hälsocentralen i Jangamo erbjuder gratis rådgivning och preventivmedel samt säker abort vid behov, men tjänsterna är ännu dåligt kända.

Pedro, 55

”Jag kan ärligt säga att innan jag gick med i Plans verksamhet var mitt tänkande bakvänt. Jag behandlade mina döttrar och söner olika och ansåg att barnäktenskap var normalt och en del av vår kultur”, säger Pedro.

När Pedro för fem år sedan började delta i Plans utbildningar förändrades hans tänkande helt. Pedros relation med sin familj förbättrades när han började fråga efter och respektera andras åsikter och behandla alla lika. Den positiva förändringen väckte en vilja hos honom att dela med sig av det han lärt sig till andra.

”Nu har min familj nolltolerans för barnäktenskap och fysisk bestraffning. Jag utbildar både mina söner och mina döttrar.”

Pedro, som tidigare arbetat som snickare och jordbrukare, hittade också en ny karriär med hjälp av Plan: han studerade till skräddare och lärde sig att sy tygbindor.

”De andra kursdeltagarna var kvinnor och de förundrade sig över att jag var där, men det störde mig inte. Det är naturligt för mig att prata om menstruation med vem som helst. Nu delar jag information om menstruationshälsa och användning av bindor i min gemenskap. Flickor behöver inte längre vara borta från skolan när de har mens”, säger Pedro.

”Vår gemenskap är fortfarande patriarkal, och arbete kommer att behövas länge framöver. Men förändringar till det bättre händer hela tiden.”

Denise, 18

”I Plans verksamhet har jag förstått att jag kan försvara flickors rättigheter trots att jag fortfarande är ung. Jag gillar att prata och jag uttrycker mig bra, så jag kan använda min begåvning till andras förmån”, säger Denise.

Hon hörde om Plans verksamhet på sin skola för sex år sedan och deltog i utbildningen för nya aktivister.

”Jag lärde mig mycket om mig själv och det som händer runt omkring mig. Det trampas ständigt på flickors rättigheter, men flickorna vet inte ens att de har rättigheter. De får inte bestämma över sina egna liv. Om de blir gravida av misstag skickas de bort för barnäktenskap.”

Denise började prata om det hon lärt sig med alla flickor hon kände.

”Till en början tyckte andra att mitt aktivistsnack var pinsamt och otrendigt, men till slut kom många av mina vänner med i Plans verksamhet.”

I Moçambique har man traditionellt tänkt att barn och unga inte ska utmana de äldre. Denise har dock självförtroendet att prata även med gemenskapens ledare.

”Varje morgon intalar jag mig själv att jag kan förändra världen och hjälpa andra. Vad kan jag göra i dag för att gynna andra? Kanske kan jag ha en diskussion som förändrar någons liv.”